|
AVDELNINGEN FÖR ÄRENDEHANTERING |
|
|
L123 |
Avslag av en ansökan om ett EU-varumärke utfärdat i enlighet med artikel 7 i EU-varumärkesförordningen och regel 11.3 i tillämpningsföreskrifterna för EU-varumärken
Alicante, 19/01/2017
|
ADVOKATFIRMAN DELPHI I GÖTEBORG KB Östra Hamngatan 29 SE-411 10 Göteborg SUECIA |
Ansökningsnummer: |
015518004 |
Er ref.: |
48307-003 |
Varumärke: |
let's deal |
Typ av märke: |
Figurmärke |
Sökande: |
Lets deal AB Barlastgatan 2 SE-41463 Göteborg SUECIA |
1. EUIPO gjorde en invändning den 16 juni 2016, i enlighet med artikel 7.1 b och artikel 7.2 i EU-varumärkesförordningen då detta varumärke ansågs sakna särskiljningsförmåga enligt bifogat brev.
2. Efter en förlängning av tidfristen på två månader lämnade sökanden in sina synpunkter den 13 oktober 2016 och dessa kan sammanfattas enligt följande:
Omsättningskretsen för många av varorna och tjänsterna utgörs av professionella användare, nämligen tredjepartsleverantörer samt sälj- och marknadschefer och personer med liknande roller på företag. Dessa konsumenter har en mycket hög grad av uppmärksamhet.
Konsumenterna kommer att uppfatta märket ”Let’s deal” som ett firmanamn respektive varumärke. Detta bekräftas av att i stort sett samtliga träffar vid en enkel internetsökning av uttrycket är hänförliga till sökandens verksamhet.
Ett varumärke som består av en reklamuppmaning kan vara särskiljande när det är möjligt för omsättningskretsen att utan risk för förväxling omedelbart särskilja sökandens varor och tjänster från varor och tjänster med ett annat kommersiellt ursprung.
”Let’s deal” är inte ett uttryck som används för att beskriva de aktuella varorna och tjänsterna. Det är inte heller ett känt utryck för att ange deras väsentliga egenskaper.
Den omständigheten att en term är vanlig på ett gemenskapsspråk innebär inte att termen i princip saknar särskiljningsförmåga när den inte utpekar produkterna eller någon egenskap hos produkterna. Uttrycket ”Let’s deal” pekar inte ut någon av varorna eller tjänsterna. Märket är inte heller i allmänt bruk inom den sektor där sökanden är verksam.
Uttrycket finns inte i Cambridge digitala ordbok.
Märket har registrerats både i Sverige och i Finland.
Figurelementet gör märket unikt. Den turkosa färgen är vare sig en grundfärg eller vanligt förekommande i handeln. Vidare bidrar typsnittet och prislappen till märkets särskiljningsförmåga.
Sökanden refererar till rättspraxis som stöd för sina argument.
3. I enlighet med artikel 75 i EU-varumärkesförordningen är det kontorets uppgift att fatta ett beslut som grundar sig på omständigheter som sökanden har haft möjlighet att yttra sig över.
Efter noggrant övervägande av sökandens synpunkter har kontoret beslutat att ta tillbaka invändningen för följande varor och tjänster:
Klass 9: Mjukvara avseende bokningssystem.
Klass 35: Annons- och reklamverksamhet via elektroniska media särskilt genom internet; annons- och reklamverksamhet samt marknadsföring; annons- och reklamverksamhetstjänster; annonsering genom överföring av reklam online för tredje part på elektroniskt kommunikationsnät; uthyrning av annonsutrymmen; annonsering, inkluderande marknadsföring relaterad till försäljning av varor och tjänster för tredje part genom sändning av reklammaterial och spridning av reklambudskap via datornätverk; annonsering särskilt för marknadsföring av varor; publicering av annons- och reklammaterial.
Klass 36: Utfärdande av värdekoder och presentkort.
Klass 39: Biljettbokningar avseende resor.
Invändningen kvarstår för övriga tjänster, nämligen:
Klass 35: Återförsäljning av varor, nämligen kläder och skor, väskor, paraplyer, smycken, ädelstenar, ur och tidmätningsinstrument, sport- och gymnastikartiklar, leksaker, spel, hygienredskap för människor, skönhetsredskap för människor, tvål, parfymer, kosmetika, hårvårdspreparat, toalettartiklar, elektronik för skönhet och hälsa; återförsäljning av varor, nämligen mobiltillbehör och mobilskal, handdrivna verktyg och handredskap, inredning, möbler, köksredskap och köksgeråd, mat, kosttillskott, eldrivna verktyg, intimprodukter, träningsredskap, hemelektronik, högtalare, hörlurar, växter, hemtextil, trädgårdsredskap, tidningsprenumerationer, produkter med trådlös överföring och annan trådlös kommunikation.
Enligt artikel 7.1 b i EU-varumärkesförordningen får ”varumärken som saknar särskiljningsförmåga” inte registreras.
De varumärken som avses i artikel 7.1 b i EU-varumärkesförordningen är i synnerhet sådana som inte möjliggör för den relevanta målgruppen att träffa samma val vid ett senare köp av de berörda varorna eller tjänsterna, om erfarenheten varit god, eller att göra ett annat val, om den varit dålig (27/02/2002, T‑79/00, Lite, EU:T:2002:42, § 26). Detta är fallet bland annat, i fråga om kännetecken som är vanligt förekommande i samband med saluföring av de berörda varorna eller tjänsterna (15/09/2005, T‑320/03, Live richly, EU:T:2005:325, § 65).
Kontoret kan inte finna annat än att märket saknar särskiljningsförmåga för de aktuella tjänsterna, nämligen återförsäljning av en mängd varor.
När någon erbjuder en vara till försäljning och någon annan köper den varan så kan man säga att parterna gör en ”deal”.
Som tidigare nämnts så betyder ”Let’s deal” ”låt oss handla”, ”låt oss göra affärer”. Sökanden uppmanar således konsumenterna att göra affärer, dvs. handla dennes varor. Detta kan ske genom ren försäljning eller genom t.ex. en kombination av byte och betalning. Konsumenter som ser märket i samband med återförsäljningstjänster kommer omedelbart att uppfatta märket som en uppmaning att handla och inte som en ursprungsangivelse.
Anmärkningen omfattas nu av återförsäljningstjänster som är riktade till genomsnittskonsumenter vars uppmärksamhet inte anses hög. I vilket fall som helst så är uttrycket ”Let’s deal” ett vardagsuttryck som förstås av både genomsnittskonsumenter och professionella konsumenter.
Vad gäller sökandens påstående att inga andra konkurrenter använder samma kombinationer, måste det framhållas att ett varumärkes särskiljningsförmåga ska bedömas på grundval av om den relevanta målgruppen utan svårighet uppfattar varumärket som en angivelse av det kommersiella ursprunget för den berörda varan eller tjänsten. Att varumärket inte använts tidigare utgör härvid inte med nödvändighet ett tecken på att målgruppen får denna uppfattning. (15/09/2005, T‑320/03, Live richly, EU:T:2005:325, § 88).
Vad det gäller sökandens argument att ”Let’s deal” inte är ett uttryck som används för att beskriva varorna och tjänsterna och inte heller är ett känt utryck för att ange deras väsentliga egenskaper så hävdade granskaren aldrig att så är fallet, utan anmärkningen gjordes utifrån att märken endast uppfattas av konsumenterna som en typisk reklamuppmaning.
Det är riktigt att ett varumärke som består av en reklamuppmaning kan vara särskiljande när det är möjligt för omsättningskretsen att utan risk för förväxling omedelbart särskilja sökandens varor och tjänster från varor och tjänster med ett annat kommersiellt ursprung, men detta är under förutsättning att konsumenterna uppfattar märket som en ursprungsangivelse.((21/01/2010, C‑398/08 P, Vorsprung durch Technik, EU:C:2010:29, § 45). Sökanden har inte visat att så är fallet.
Det faktum att uttrycket inte finns i Cambridge digitala ordbok eller andra ordböcker är inte förvånande då alla uttryck och ordkombinationer som kan bildas genom att sätta ihop existerande ord i ett språk omöjligen kan rymmas i en ordbok. Vart och ett av orden har sin betydelse och tillsammans bildar de ett begripligt uttryck.
När det gäller de nationella beslut som sökanden hänvisar till måste man hålla i minnet att det tydligt framgår av rättspraxis att
unionsordningen för varumärken är ett självständigt system som består av en samling mål och regler som är specifika för detta system, varvid ledning inte behöver hämtas utifrån, eftersom denna ordning ska tillämpas utan hänsyn till de nationella systemen. Följaktligen ska bedömningen om ett kännetecken kan registreras som ett EU-varumärke endast göras med hänsyn till relevanta unionsbestämmelser. EUIPO och, i förekommande fall, unionsdomstolarna är därför inte bundna av ett beslut som fattats på medlemsstatsnivå eller av ett tredje land där det fastställs att det berörda kännetecknet kan registreras som nationellt varumärke. Så är fallet även om ett sådant beslut fattats med tillämpning av nationell lagstiftning som harmoniserats med direktiv 89/104 eller i ett land som ingår i det språkområde som ordmärket härstammar från.
(27/02/2002, T‑106/00, Streamserve, EU:T:2002:43, § 47).
Vidare kan hänvisningar till nationella registreringar i icke-engelskspråkiga medlemsstater inte godtas som relevanta i detta ärende; i sådana medlemsstater kan kännetecknet nämligen ha särskiljningsförmåga utan att detta nödvändigtvis är fallet inom hela unionen (03/07/2003, T‑122/01, Best Buy, EU:T:2003:183, § 40).
Vad det gäller det figurativa inslaget så vidhåller kontoret att detta inte bidrar till märkets särskiljningsförmåga. Prislappen i märket understryker bara att märket är en reklamupplysning och att tjänsterna rör försäljning (03/07/2003, T‑122/01, BEST BUY, EU:T:2003:183, § 37).
Inte heller typsnittet eller den turkosa färgen bidrar till märkets särskiljningsförmåga. Typsnittet är ett standardtypsnitt i gemener, medan prislappar förekommer i en uppsjö av färger, inklusive turkos. Konsumenterna skulle därför aldrig uppfatta färgen hos sökandens prislapp som en ursprungsangivelse annat än om de har utbildats till att göra detta. Sökanden har inte hävdat eller visat att så är fallet.
4. Av de skäl som angivits ovan och i enlighet med artikel 7.1 b och artikel 7.2 i EU-varumärkesförordningen avslås härmed denna ansökan om ett EU-varumärke nr 15514541 för följande varor och tjänster:
Klass 35: Återförsäljning av varor, nämligen kläder och skor, väskor, paraplyer, smycken, ädelstenar, ur och tidmätningsinstrument, sport- och gymnastikartiklar, leksaker, spel, hygienredskap för människor, skönhetsredskap för människor, tvål, parfymer, kosmetika, hårvårdspreparat, toalettartiklar, elektronik för skönhet och hälsa; återförsäljning av varor, nämligen mobiltillbehör och mobilskal, handdrivna verktyg och handredskap, inredning, möbler, köksredskap och köksgeråd, mat, kosttillskott, eldrivna verktyg, intimprodukter, träningsredskap, hemelektronik, högtalare, hörlurar, växter, hemtextil, trädgårdsredskap, tidningsprenumerationer, produkter med trådlös överföring och annan trådlös kommunikation.
Ansökan godtas för övriga varor och tjänster.
Enligt artikel 59 i EU-varumärkesförordningen har ni rätt att överklaga detta beslut. Enligt artikel 60.1 i EU-varumärkesförordningen ska överklagandet lämnas skriftligen till kontoret inom två månader från dagen för meddelandet av detta beslut. Dessutom ska grunderna för överklagandet anges skriftligen inom fyra månader från samma dag. Överklagandet kommer att registreras först då en avgift för överklagan på 720 EUR har betalats.
Anne-Lee KRISTENSEN