BESLUT

av andra överklagandenämnden

av den 16 april 2019

Ärende R 1701/2018‑2

NextFuel AB
Nr 18, Centralplan 15 SE-111 20 Stockholm Sverige	Sökande/klagande

Företrädd av Zacco Sweden AB, Valhallavägen 117, SE-114 85 Stockholm, Sverige

ÖVERKLAGANDE gällande ansökan om registrering av EU-varumärke nr 17 866 520

Andra överklagandenämnden

bestående av C. Negro som enda ledamot i enlighet med artikel 165.2 och 165.5 i EU-varumärkesförordningen, artikel 36 i den delegerade förordningen avseende EU-varumärken och artikel 7 i presidiets beslut om överklagandenämndernas organisation som för närvarande är i kraft

Registrator: H. Dijkema

meddelar följande

Beslut

Sammanfattning av bakgrunden

1. Genom en ansökan inlämnad den 28 februari 2018 ansökte NextFuel AB (nedan kallad sökanden) om registrering av ordmärket

NextFuel

för följande varor och tjänster:

Klass 4 − Bränslen; bränsle av biomassor.

Klass 42 – Ingenjörstjänster; ingenjörstjänster i samband med energitillförselsystem; tekniska tjänster inom energiteknik; upplåtande av information avseende industriteknik; forsknings- och utvecklingstjänster inom teknikområdet.

2. Den 7 mars 2018 informerade granskaren sökanden om att det sökta kännetecknet inte kunde registreras för några av de varor och tjänster som ansökan gällde, enligt artikel 7.1 b och 7.2 i EU-varumärkesförordningen. Motiveringen till beslutet kan sammanfattas på följande sätt:

• De berörda konsumenterna, nämligen engelsktalandegenomsnittskonsumenter samt professionella inom bl.a. transport och ingenjörs- och teknikområdena, uppfatta det som att kännetecknet har följande betydelse: nästa bränsle/drivmedel. (se www.ord.se).

• När omsättningskretsen ser märket i samband med de sökta varorna och tjänsterna kommer de endast att uppfatta att de varor som sökanden tillhandahåller är bränslen som kommer att brukas allmänt näst efter t.ex. bensin, diesel och el.

• Vad det gäller de sökta tjänsterna kommer de berörda konsumenterna uppfatta att märket endast anger att tjänsterna gäller t.ex. forskningen och utvecklingen av bränslen som kommer att brukas allmänt näst efter de nu vanligt förekommande bränslena, samt ingenjörstjänster etc. som undersöker och möjliggör deras användning i olika motorer och maskiner etc..

3. Sökanden vidhöll sin ansökan om registrering trots de invändningar som granskaren anfört och framförde följande argument:

• Märket ’”NEXTFUEL”’ i sin helhet fungerar som ett individualiseringsmedel och kan ange ett kommersiellt ursprung.

• EUIPOs bedömning enligt artikel 7.1.b EU-varumärkesförordningen grundar sig på att märket är beskrivande, trots att det inte anses vara beskrivande enligt artikel 7.1.c. Någon ytterligare förklaring till varför märket anses sakna särskiljningsförmåga har inte givits i föreläggandet. Sökanden ställer sig därför frågande till om rätt grund åberopats av granskaren och ifrågasätter de skäl som anförts till stöd för att märket saknar särskiljningsförmåga.

• Den motivering som angivits av EUIPO är därför otillräcklig för att avslå föreliggande ansökan, eftersom märket inte heller kan anses sakna särskiljningsförmåga enligt artikel 7.1.b i EU-varumärkesförordningen.

4. Den 29 juni 2018 fattade granskaren ett beslut (nedan kallat det överklagade beslutet) om att helt vägra registrering av det märke som ansökan gällde, enligt artikel 7.1 b tillsammans med artikel 7.2 i EU-varumärkesförordningen. Beslutet grundades på följande huvudsakliga slutsatser:

• Sökanden ifrågasätter den anmärkning som gjorts då det inte är klart om märket anses beskrivande enligt artikel 7.1.c EU-varumärkesförordningen eller anses sakna särskiljningsförmåga enligt artikel 7.1.b. Det är emellertid uppenbart att illämpningsområdena för de registreringshinder som anges i artikel 7.1 b–d överlappar varandra. Av rättspraxis framgår särskilt att ett ordmärke som är beskrivande för varors eller tjänsters egenskaper i den mening som avses i artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 av denna anledning nödvändigtvis saknar särskiljningsförmåga i den mening som avses i artikel 7.1 b i nämnda förordning i förhållande till dessa varor eller tjänster. Ett varumärke kan emellertid sakna särskiljningsförmåga av andra skäl än att det eventuellt är beskrivande (12/06/ 2007, T-190/05, TWIST & POUR, EU:T:2007:171, § 39).

• Det väsentliga är därför att ett registreringshinder har identifierats oavsett om det är enligt artikel 7.1.b eller 7.1.c i EU-varumärkesförordningen. Enligt sökanden refererade granskaren endast till artikel 7.1.b men argumenterade på ett sätt som kan uppfattas som att märket anses beskrivande.

• Det är riktigt att den argumentering som användes kan anses ange varornas och tjänsternas beskrivande karaktär, men de kan också anses vara ett berömmande budskap eftersom en produkt som följer och eventuellt ersätter en annan produkt ofta är tekniskt, miljömässigt eller på annat sätt överlägsen tidigare produkter, och det är så som konsumenterna kommer att uppfatta märkets budskap.

• Här kan nämnas att Överklagandenämnden ansåg att märket ’NEXTRADIOTV’ är beskrivande och saknar särskiljningsförmåga enligt artikel 7.1.b och c, medan märkena ’NEXTCARD’ och ’NEXT UNIVERSITY’ ansågs ha berömmande konnotationer och sakna särskiljningsförmåga enligt artikel 7.1.b. i EU-varumärkesförordningen (05/02/2015, R 986/2014−2, NEXTRADIOTV; 10/02/2014, R 1807/2013−5, NEXTCARD; 30/11/2015, R 1057/2015−2, NEXT UNIVERSITY). Dessa beslut, som i likhet med det aktuella märket består av ordet NEXT följt av ett substantiv, visar klart att märket ”NEXTFUEL” inte heller får registreras.

• Märket ”NextFuel” saknar därmed i sin helhet särskiljningsförmåga med avseende på de aktuella varorna och tjänsterna.

• När det gäller sökandens argument att ett antal liknande registreringar har godtagits av EUIPO är det tillräckligt att påpeka att enligt fast rättspraxis omfattas beslut om registrering av ett kännetecken som EU-varumärke av en begränsad behörighet och inte av en befogenhet att företa skönsmässiga bedömningar. Vidare, så är märket ’Swedish Biofuels’ ett figurmärke medan märkena ’Solafuel’, ’EFFIFUEL’ och ’Organo Fuel’ inte har några betydelser.

5. Den 29 augusti 2018 överklagade sökanden det aktuella beslutet. Redogörelsen för grunderna till överklagandet inkom den 14 september 2018.

Grunder för överklagandet

6. De argument som lagts fram som grunderna för överklagandet kan sammanfattas på följande sätt:

• ”NextFuel” har särskiljningsförmåga och kännetecknet bör godkännas eftersom det är intetsägande och inte bibringar betraktaren något reell betydelse som diskvalificerar varumärket från registrering. ”NextFuel” blir ett nonsensuttryck som inte omedelbart förstås som ett allmänt begrepp i relation till de aktuella varorna och tjänsterna utan snarare som ett kännetecken.

• Det överklagade märket kan knappast anses utgöra en vanlig reklamslogan i förhållande till de erbjudna varorna/tjänsterna. Uttrycket har nyligen myntats och är inte alls allmänt.

• EUIPO har inte lagt fram något material som belägg för att ”NextFuel” skulle vara en allmän reklamslogan. Om sökanden hade ansökt om ensamrätt till ett uttryck som ”bränsletillsats” (fuel additive) eller ”bränslesparande” (fuel saving) hade EUIPO:s argument kunnat vara motiverat, men inte för ett uttryck som ”NextFuel”, som faktiskt inte är allmänt. ”NextFuel” är i sig ett sammansatt ord, vilket innebär att det fungerar bra som en ursprungsbeteckning, vilket stöds av ett antal liknande märken som återfinns i EUIPO:s register över registrerade varumärken (se bifogade exempel).

• Sökanden påpekar att exemplet ”NEXTRADIOTV”, som av EUIPO refererats till som avslaget på grund av beskrivande karaktär, är registrerat for bla ”nedladdningsbar applikationsprogramvara för mottagning och sändning av multimedieprogram, radio- och tv-program för mobiltelefoner och smarta telefoner”. Om nu NEXTRTADIOTV skulle kunna tolkas som ”nästa generations radio och TV” så ansåg uppenbarligen inte Överklagandenämnden uttrycket vara beskrivande för de nya sätt att förses med TV och radio som var upptagen i varuförteckningen i klass 9. Detta bekräftar att ”NextFuel” inte kan anses vara beskrivande.

• Att ”NextFuel” rent faktiskt är särskiljande styrks för övrigt av att Bolagsverket i Sverige godkänt NextFuel AB som firma för sökandens verksamhet. Bolagsverket i Sverige gör som bekant en prövning av registrerbarheten av de namnförslag som lagts fram och “NextFuel” ansågs inte sakna särskiljningsförmåga för följande verksamhet: Bolaget ska bedriva teknikutveckling samt försäljning av licensrättigheter inom teknikområdet biobränsle. Bolaget ska vidare bedriva tillverkning samt försäljning av biobränsle och därmed förenlig verksamhet.

Artikel 7.1 b eller artikel 7.1 c i EU-varumärkesförordningen

• EUIPO hävdade att tecknet ”NextFuel” är beskrivande enligt artikel 7.1 c i EU-varumärkesförordningen, men avslog ansökan på grundval av artikel 7.1 b och 7.2 i EU-varumärkesförordningen. I yttrandet av den 11 april 2018 ifrågasatte sökanden huruvida detta var korrekt eftersom ”NextFuel” inte kan anses vara beskrivande. I detta fall föreligger inte något sådant direkt och specifikt sammanhang som krävs. Det är därför uteslutet med ett avslag på grundval av artikel 7.1 c i EU-varumärkesförordningen, och EUIPO förefaller ha dragit samma slutsats eftersom avslaget grundades på artikel 7.1 b i EU-varumärkesförordningen (se yttrandet av den 11 april 2018, sidorna 2–3).

• Det är osäkert huruvida granskaren har åberopat rätt grund och angett rätt skäl för att motivera att märket saknar särskiljningsförmåga.

• De skäl som har angetts för avslaget är inte tillräckliga för att motivera ett avslag i det aktuella ärendet eftersom tecknet inte kan anses vara beskrivande och det dessutom inte har förklarats i detalj varför ”NextFuel” annars skulle sakna särskiljningsförmåga.

Artikel 37.3 – numera artikel 42.2 i EU-varumärkesförordningen

• I det överklagade beslutet anges att ”NextFuel” kan anses ha ett lovordande budskap eftersom en produkt som följer och kanske ersätter en annan produkt ofta är överlägsen tidigare produkter i tekniskt eller miljömässigt hänseende eller på annat sätt. EUIPO har angett att det är så tecknets budskap kommer att uppfattas av konsumenterna. Sökanden gavs ingen möjlighet att bemöta detta nya argument från granskaren. Beslutet är därmed felaktigt.

• Som svar på detta nya argument anser sökanden att ”NextFuel” knappast kan tolkas som ett lovordande budskap. Lovordande budskap kännetecknas av att de innehåller delar som till exempel anspelar på att någonting utgör det bästa, det snabbaste och det svagaste eller är förknippade med njutning. Inget av dessa attribut passar in på ”NextFuel”. Det rör sig om ett fantasifullt ord som uppfyller registreringskraven. De tidigare registreringar till vika EUIPO har hänvisat som exempel på tecken där NEXT har en lovordande karaktär påverkar inte denna bedömning, då det är lika svårt att härleda ett lovordande budskap från NEXT i ”NEXT UNIVERSITY” som för en pendlare att härleda det från ”NEXTBUS”.

• Sökanden hänvisar till tidigare varumärken som registrerats av EUIPO, med exempel på varför ”NextFuel” bör godkännas (se den bifogade förteckningen över märken). Dessa varor/tjänster är huvudsakligen desamma som i den aktuella ansökan, och det ansågs inte föreligga något registreringshinder eftersom märkena inte ansågs anspela på att de hänför sig till lätt olja eller att oljan kan återanvändas (REOIL) eller till och med att oljan kan erhållas (GETOIL). ”NextFuel” bör betraktas på samma sätt.

• Sökanden hänvisar även till registreringar av EU-varumärken som avser andra varor/tjänster där ordet NEXT har registrerats i kombination med ett annat ord (se bifogad förteckning).

• De anförda rättsfallen utgör endast exempel; det finns ytterligare liknande registreringar i EUIPO:s databas. Även om tidigare beslut inte är bindande för EUIPO ger antalet registreringar en tydlig signal på att EUIPO normalt sett anser att märken som börjar med NEXT och kombineras med ett ytterligare ord innehar särskiljningsförmåga. ”NextFuel” är ett tecken som överensstämmer med angiven rättspraxis och registreringen bör därför godkännas. Kombinationen av NEXT och FUEL utgör en större enhet än summan av tecknets delar, vilket motiverar ett godkännande (C‑265/00, Biomild).

Skäl

7. Alla hänvisningar i detta beslut ska ses som hänvisningar till EU-varumärkesförordningen (förordning (EU) 2017/1001, EUT L 154, 2017, s. 1), som kodifierar förordning (EG) nr 207/2009 i dess ändrade lydelse, såvida inte annat uttryckligen anges i detta beslut.

8. Överklagandet är förenligt med artiklarna 66, 67 och 68.1 i EU-varumärkesförordningen. Överklagandet kan prövas.

9. Överklagandet är emellertid inte välgrundat eftersom det varumärke som ansökan om skydd avser saknar särskiljningsförmåga.

Artikel 7.1 b i EU-varumärkesförordningen

10. Enligt artikel 7.1 b i EU-varumärkesförordningen får varumärken som saknar särskiljningsförmåga inte registreras. Enligt fast rättspraxis anses de märken till vilka hänvisas i den bestämmelsen inte kunna fylla varumärkets huvudsakliga syfte, nämligen att identifiera produktens eller tjänstens kommersiella ursprung, för att därigenom göra det möjligt för de konsumenter som förvärvat den produkt eller tjänst som varumärket avser att, om erfarenheten varit god, göra samma val vid ett senare köp eller, om den varit dålig, att göra ett annat val (17/01/2013, T−582/11 & T−583/11, Premium XL / Premium L, EU:T:2013:24, § 13; 28/04/2015, T−216/14, EXTRA, EU:T:2015:230, § 14).

11. Registrering av ett varumärke som består av tecken eller upplysningar vilka dessutom används som reklamslogan, kvalitetsbeteckningar eller som uppmaningar att köpa de varor eller tjänster som avses med varumärket, är inte som sådan utesluten på grund av en sådan användning. Vad avser bedömningen av sådana varumärkens särskiljningsförmåga har domstolen redan slagit fast att det inte ska tillämpas strängare kriterier på dessa än de regler som är tillämpliga på andra typer av kännetecken (21/01/2010, C‑398/08 P, Vorsprung durch Technik, EU:C:2010:29, § 35−36).

12. Ett ordmärke anses dock sakna särskiljningsförmåga när dess semantiska innehåll till konsumenten beskriver en egenskap hos varan eller tjänsten som rör dess marknadsvärde, som inte anges närmare och som härrör från en uppgift av reklamkaraktär som målgruppen i första hand kommer att uppfatta som just reklam snarare än som en upplysning om varornas eller tjänsternas kommersiella ursprung (30/06/2004, T−281/02, Mehr für Ihr Geld, EU:T:2004:198, § 31; 12/03/2008, T−128/07, Delivering the essentials of life, EU:T:2008:72, § 20; 06/06/2013, T−126/12, Inspired by efficiency, EU:T:2013:303, § 25).

Omsättningskrets och grad av uppmärksamhet

13. Frågan om huruvida ett varumärke har särskiljningsförmåga måste först och främst bedömas i förhållande till de varor och tjänster för vilka varumärket sökts och i förhållande till hur målgruppen uppfattar varumärket (05/03/2003, T‑194/01, Soap device, EU:T:2003:53, § 40).

14. Ansökan omfattar varor och tjänster i klasserna 4 och 42. Såsom granskaren konstaterade i det överklagade beslutet riktas dessa varor och tjänster både till allmänheten, vars kunskaper motsvarar dem hos en genomsnittskonsument som är normalt informerad och skäligen uppmärksam och upplyst, och till fackmän, till exempel inom transport och industriteknik, vilka enligt granskaren kommer att ha goda kunskaper.

15. Graden av uppmärksamhet från konsumenterna, oavsett om de är en del av allmänheten eller om de är fackmän, kommer därför sannolikt att vara relativt låg när det endast rör sig om reklambeteckningar (17/11/2009, T‑473/08, Thinking ahead, EU:T:2009:442, § 33).

16. I vilket fall som helst innebär en högre grad av uppmärksamhet från omsättningskretsen inte att det absoluta registreringshindret bör tillämpas på märket på ett mindre restriktivt sätt. Även om omsättningskretsen består av fackmän kan deras särskilt höga grad av uppmärksamhet enligt rättspraxis inte ha något avgörande inflytande på de rättsliga kriterier som tillämpas för att bedöma huruvida ett kännetecken har särskiljningsförmåga. Det är visserligen riktigt att graden av uppmärksamhet hos en omsättningskrets (bestående av fackmän) per definition är högre än vad som gäller för en genomsnittlig konsument. Härav följer dock inte nödvändigtvis att det räcker att kännetecknet har en lägre grad av särskiljningsförmåga där omsättningskretsen utgörs av fackmän (12/07/2012, C−311/11 P, WIR MACHEN DAS BESONDERE EINFACH, EU:C:2012:460, § 48).

17. Eftersom ”NextFuel” består av en sammansättning av två vanliga engelska ord måste den omsättningskrets på vilken det absoluta registreringshindret ska prövas utgöras av den engelsktalande allmänheten samt fackmän inom Europeiska unionen (22/06/1999, C‑342/97, Lloyd Schuhfabrik, EU:C:1999:323, § 26; 27/11/2003, T‑348/02, Quick, EU:T:2003:318, § 30).

Tecknets särskiljningsförmåga

18. Prövningen av huruvida det varumärke som ansökan avser har särskiljningsförmåga eller inte ska hänföra sig till dess helhetsintryck och inte till varje enskild del, vilket dock inte innebär att det inte först kan göras en successiv genomgång av de olika beståndsdelarna i framställningen av varumärket (25/10/2007, C−238/06 P, Plastikflaschenform, EU:C:2007:635, § 82).

19. ”NextFuel” är ett sammansatt ordmärke där två engelska ord har kombinerats, nämligen Next och Fuel. Kombinationen av dessa båda ord uppfyller engelska grammatiska regler (adjektiv + substantiv) vad gäller den särskilda syntaktiska strukturen, och den sammantagna betydelsen ändras inte. Ur ett semantiskt perspektiv utgör tecknet således inte mer än summan av sina delar.

20. De delar som tecknet består av kan definieras på följande sätt:

• next: ett grundläggande engelskt ord som känns igen av en betydande del av allmänheten och av en ännu större del av fackmännen (11/03/2019, R 1735/2018-4, immonext (fig.) / immodex § 21). Engelskspråkiga personer kommer att uppfatta detta ord som ”immediately following, immediately adjoining, closest to in degree” (omedelbart efter, direkt angränsande, närmast i grad) (Collins English Dictionary).

• fuel: uppfattas av allmänheten i dess vanliga betydelse, nämligen som ”a substance such as coal, oil, or petrol that is burned to provide heat or power” (ett ämne, såsom kol, olja eller bensin, som förbränns för att generera värme eller kraft) (Collins English Dictionary).

21. Det sökta varumärket ”NextFuel” består av två ord som i kombination är fullt förståeliga för engelsktalande personer och betyder ”det bränsle som kommer härnäst”. Detta strider mot sökandens påstående att kombinationen av ord som används i det aktuella märket utgör ett betydelselöst uttryck som inte förmedlar någon innebörd som kan förstås som ett allmänt koncept. För fullständighetens skull uppmuntras dessutom den tankemässiga separationen av de två orden Next och Fuel ytterligare av att dessa ord är åtskilda i visuellt hänseende eftersom båda börjar med stor bokstav.

22. I förhållande till de omtvistade varorna och tjänsterna i klasserna 4 och 42, nämligen

klass 4 − Bränslen; bränsle av biomassor,

klass 42 – Ingenjörstjänster; ingenjörstjänster i samband med energitillförselsystem; tekniska tjänster inom energiteknik; upplåtande av information avseende industriteknik; forsknings- och utvecklingstjänster inom teknikområdet,

instämmer nämnden med det överklagade beslutet att det märke som ansökan gäller, oberoende av dess beskrivande innebörd, klart förmedlar en endast lovordande reklamslogan. Ordet Next är en direkt hänvisning till framtiden, en senare tidpunkt och i slutändan en utveckling. Ordet Fuel betonar att något slags brännbart material som generera energi eller kraft är involverat. Det är därför uppenbart att det föreligger ett sådant säljfrämjande budskap i förhållande till ovannämnda varor i klass 4. Ingenjörstjänsterna och de tillhörande tjänsterna i klass 42 är även förbättrade i kvalitetshänseende eftersom de avser ”nästa” eller utvecklade typer av energi/kraft. Uppfattningen av det märke som ansökan gäller kommer därför att vara att tjänsterna tillhandahålls av ett företag vars verksamhet omfattar ingenjörstjänster inom energiteknik som hänför sig till framtidens brännbara material, och som därigenom ligger ett steg före liknande företag. Detta är det enda meningsfulla resultatet av uttrycket, som har lovordande karaktär.

23. Såsom redan påpekats följer den syntaktiska strukturen från uttrycket ”NextFuel” dessutom engelska grammatikregler, innehåller inga ovanliga syntaktiska strukturer och använder inte några allitterationer eller metaforer eller andra språkliga eller stilistiska grepp. Det utgör inte heller någon ordlek och har ingen särskild fantasifull, överraskande eller oväntad effekt. Tecknet innehåller ett logiskt och, i förhållande till de aktuella varorna och tjänsterna, omedelbart rimligt säljfrämjande påstående och tolkningen kräver därför inte någon särskild ansträngning. Omsättningskretsen kommer att konstatera en direkt och specifik förbindelse mellan varumärket och de aktuella tjänsterna, utan att det krävs någon särskild tankeverksamhet (30/11/2015, R 1057/2015−2, NEXT UNIVERSITY, § 22).

24. Vad gäller sökandens argument att ”NextFuel” är ett nyligen myntat uttryck erinrar nämnden om att enbart det faktum att ordkombinationen i sig inte återfinns i en ordbok inte nödvändigtvis ger begreppet särskiljningsförmåga (24/04/2012, T−328/11, EcoPerfect, EU:T:2012:197, § 29).

25. När det gäller sökandens argument att det uttryck som tecknet utgör inte är allmänt, räcker det att konstatera att den anförda bristen på allmän användning av aktuell slogan inte är tillräcklig för att tillskriva det särskiljningsförmåga. Tvärtom är uttryckets möjliga användning inom det relevanta området tillräcklig för att utgöra hinder för registrering på grundval av artikel 7.1 b i EU-varumärkesförordningen. De varumärken som avses i artikel 7.1 b i EU-varumärkesförordningen är – till skillnad från dem som avses i artikel 7.1 d i samma förordning (och som inte är aktuella här) – inte bara sådana varumärken som är allmänt förekommande i handeln för att presentera de aktuella varorna eller tjänsterna, utan också sådana varumärken som enbart skulle kunna vara det (för ett liknande resonemang, se 30/06/2004, T−281/02, Mehr für Ihr Geld, EU:T:2004:198, § 33 och däri angiven rättspraxis, och 21/10/2004, C−64/02 P, Das Prinzip der Bequemlichkeit, EU:C:2004:645, § 38, 40). Med tanke på att det sökta kännetecknet utgörs av en vanlig reklamslogan med hänsyn till de ifrågavarande varorna och tjänsterna kan det vara vanligt förekommande i handeln för att presentera de aktuella varorna och tjänsterna (i analogi med 20/01/2009, T−424/07, Optimum, EU:T:2009:9, § 24). Det är därför ovidkommande att det kan finnas vanligare uttryck som används inom det relevanta området, såsom ”bränsletillsats” (fuel additive) eller ”bränslesparande” (fuel saving), vilka nämnts av sökanden. Sökandens anspråk ska därmed avslås.

26. Sökanden hävdar att granskaren, genom att i det överklagade beslutet ta upp frågan om det aktuella tecknets lovordande karaktär utan att ge sökanden möjlighet att inge sina synpunkter i detta hänseende, har åsidosatt sökandens rätt att yttra sig enligt artikel 42.2 i EU-varumärkesförordningen. Nämnden kan inte instämma i sökandens slutsats. Betydelsen av uttrycket ”NextFuel”, som identifierats i det överklagade beslutet, är densamma som den som identifierats i underrättelsen om möjlig vägran (dvs. bränslen som generellt kommer att användas efter bensin, diesel, el etc.) på vilken sökanden hade möjlighet att inge sina synpunkter. Det är på grund av denna innebörd, vars lovordande konnotation är uppenbar, som tecknet saknar särskiljningsförmåga i förhållande till de aktuella varorna och tjänsterna, både eftersom det förmedlar en egenskap till konsumenten, även om den inte är specifik, hos produkterna och tjänsterna kopplad till deras värde på marknaden och som omsättningskretsen kommer att uppfatta som lovordande och av enbart säljfrämjande karaktär. Vad sökanden hänvisar till som ”nytt argument” utgör därför i praktiken endast en mer utförlig specifikation av hur allmänheten skulle uppfatta det tecken som ansökan gäller, vars avsaknad av särskiljningsförmåga redan har redogjorts för i underrättelsen om möjlig vägran. Även om det kan föreligga en överlappning mellan de registreringshinder som föreskrivs i artikel 7.1 b och c i EU-varumärkesförordningen grundades avslaget i själva verket alltid och uteslutande på artikel 7.1 b i förordningen. Det ska för fullständighetens skull, oberoende av huruvida det föreligger några påstådda överträdelser från granskarens sida av sökandens rätt att höras, i vart fall påpekas att det står klart att sökanden överklagade till överklagandenämnden för att bland annat uttrycka sina synpunkter avseende tecknets lovordande karaktär, som fastställdes i det överklagade beslutet, och att sökanden har hörts i detta avseende (05/03/2019, T−263/18, MEBLO (fig.), EU:T:2019:134, § 30).

Tidigare registreringar

27. Sökanden har hänvisat till att EUIPO har godtagit flera registreringar som innehåller eller består av delen ”Next” och/ eller ”oil” (vilket utgör en typ av bränsle).

28. För det första ska det slås fast att varje ärende måste bedömas för sig. Bedömningen av de absoluta registreringshindren ska vara strikt och fullständig (06/05/2003, C−104/01, Libertel, EU:C:2003:244, § 59), och får inte enbart utgöras av en upprepning av påstått jämförbara beslut. Eftersom EUIPO inte skönsmässigt kan avslå eller godkänna en varumärkesansökan kräver principen om lagenlig förvaltning i alla instanser att det erforderliga beslutet fattas, om de rättsliga kraven för detta är uppfyllda, oavsett om skiljaktiga beslut tidigare har meddelats i tidigare ärenden (27/02/2002, T−106/00, Streamserve, EU:T:2002:43, § 67).

29. Lagenligheten av överklagandenämndernas beslut ska således bedömas uteslutande på grundval av EU-varumärkesförordningen, såsom den tolkats av unionsdomstolarna, och inte på grundval av EUIPO:s tidigare beslutspraxis (02/12/2008, T−212/07, Barbara Becker, EU:T:2008:544, § 43; 27/02/2002, T−106/00, Streamserve, EU:T:2002:43, § 66).

30. För det andra framgår det av rättspraxis (27/03/2014, T−554/12, Aava Mobile, EU:T:2014:158, § 65) att beslut i första instans inte kan vara bindande för överklagandenämnden, och än mindre om dessa beslut inte har överklagats.

31. Dessutom utvecklas marknadspraxis, språk och registreringspraxis med tiden, och vissa av de varumärken som anges kan därför ha godtagits eftersom de var registrerbara vid tidpunkten för ansökan, medan detta kanske inte är fallet i dag. Vidare gäller att om varumärken faktiskt registreras contra legem finns det en mekanism för att hantera sådana fall, nämligen annulleringsförfarandet.

32. I vilket fall som helst omfattar de angivna registreringarna andra särskilda varor och tjänster och/eller kombinerar andra ord med ordet ”Next” eller består till och med av ordkombinationer som inte omfattar något av de ord som det tecken som ansökan avser består av. Det ska dessutom påpekas att EUIPO (såsom granskaren har angett i det överklagade beslutet) och överklagandenämnden redan vid ett antal tillfällen har avslagit ansökningar som innehållit ordet ”Next” eller ”Fuel” åtföljda av andra beskrivande delar eller delar som saknar särskiljningsförmåga (30/11/2015, R 1057/2015-2, NEXT UNIVERSITY; 05/02/2015, R 986/2014-2, NEXTRADIOTV; 05/02/2015, R 1848/2014-2, DEDICATED TO THE NEXT GENERATION; 19/11/2014, R 1492/2014-5, Next Markets; 10/02/2014, R 1807/2013-5, NEXTCARD bekräftat av tribunalen i T−233/14, 05/03/2015, NEXTCARD, EU:T:2015:143; 19/10/2016, R 890/2016−2, CONTENT TO FUEL YOUR BUSINESS; 06/05/2013, R 1813/2012-4, FUEL ECO).

33. För tydlighetens skull noterar överklagandenämnden att den, i strid med vad sökanden förefaller hävda, inte hade tillfälle att uttala sig vad gäller särskiljningsförmågan hos uttrycket ”NEXTRADIOTV” i förhållande till de varor i klass 9 som anges i redogörelsen för grunderna till överklagandet. Dessa varor omfattades nämligen inte av överklagandet (05/02/2015, R 986/2014-2, NEXTRADIOTV).

34. Slutligen har Bolagsverkets registrering av sökandens företagsnamn, ”NextFuel”, inte någon som helst betydelse vid prövningen av tecknets särskiljningsförmåga. Såsom redan angetts ovan ska frågan om huruvida ett tecken kan registreras som ett EU-varumärke enbart bedömas genom hänvisning till relevanta unionsrättsliga bestämmelser. Följaktligen är nämnden inte bunden av ett beslut som fattats i en medlemsstat. Så är fallet även om ett sådant beslut avser registreringen av ett identiskt tecken som ett nationellt varumärke och antogs i ett land som ingår i det språkliga område som det omtvistade tecknet härstammar från (27/02/2002, T 106/00, Streamserve, EU:T:2002:43, § 47). Det står i ännu högre grad klart att EUIPO inte kan vara bundet av registreringen av ett företagsnamn i ett land som dessutom inte ens tillhör det språkliga område (det engelsktalande i det här fallet) som det omtvistade tecknet härstammar från.

35. Med hänsyn till ovanstående kan det märke som ansökan om skydd avser inte registreras, i enlighet med artikel 7.1 b läst tillsammans med artikel 7.2 i EU-varumärkesförordningen.

36. Mot denna bakgrund följer att överklagandet ska avslås.

Beslut

Mot denna bakgrund beslutar

ÖVERKLAGANDENÄMNDEN

härmed följande:

Överklagandet avslås.

Signerat C. Negro

Registrator: Signerat p.o. M. Chaleva